De är svårt, väldans svårt. Jag har varit kär i känsla, handlig, utstrålning, personlighet, kamratskap, vänskap i små små bitar men inte i hela allt, på väldans länge..
Alltså nu talar vi om en potentiell framtida partner i vått och torrt…
Självklart har jag svävat på moln, varit helt uppslukad av någon
men sedan så har det runnit ut i sanden….
Tänk om damm skulle bete sig på samma sätt. Om man liksom struntar i det, sätter ingen energi på det så skulle det bara försvinna tillslut…
Varför är det inte så???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar