Imorgon "Alla helgons dag"

Jag har inte varit till mommos och mofis grav
där hemma, på väldigt länge.
Men ja tänker på dem ofta. Jag vet att de har de gott,
Mofi Torsten Alfons äter HK-blå
och han har Fazers Jim godis i fickan,
och mommo Majlis Maria äter ”bango”glass
där uppe å har det gott!

Jag ska tända ett ljus för dem här på holmen!

En önskan, som kryper på....

Jag önskar verkligen ibland, att jag var ihop med någon,
tvåsamhet, att alltid ha någon vid min sida
eftersom samhällets tryck kan bli
”smått för stort” för mig,
men sen kommer jag på:
att jag redan är upptagen!

Jag dater mig själv,
På gott och ont;)

Hitta de relevanta?

Vad är vackert?
Vad är konst?
Vad är viktigt?
Var går gränsen till gammal?
När är man rik?
När är man lycklig?

Allt sitter i mottagarens hjärna, hjärta eller ögon,
var skall man dra gränserna???
Saker jag räknar som vackra kanske andra spyr galla över….
Varför vill jag kategorisera människor och saker???
Fast det är inget större fel i det, det är en hobby för mig.
Jag blir alltid lika glad när någon bryter sig ur mönstret...
Men varför vill alla andra kategorisera allt och alla;)

Kan inte jag och alla andra bara få vara i våra egna bubblor
och må bra, utan att bli tvingade i olika fack?

Det enda som är värt något, är att stå för sina åsikter och tankar.
Att kunna motivera varför man tycker så eller si…
om någon ens orkar lyssna….

Jag blir äldre,varje dag...

Det är hemskt, men man kan inte göra så mycket åt saken…..Fast jag blir alltid lika besviken,
när jag märker att min kropp är minst 105 år gammal och orkar inte lika mycket som förr…
Jobbade extra i helgen som en "servitruska", för att jag är så snäll.
Det gick bra men det var tungt…
På söndagen gjorde jag inte så mycket eftersom jag kom i säng typ 5 på morgonen….
På måndagen när min klockradio väckte mig en timme för tidigt, var varenda kroppsdel död…
Jag tänkte att om en timme känns allt bättre när telefonen ringer…men nej, jag var minst 105 år…
Bestämde mig att jag måste ta en ledig dag från mitt ordinarie jobb, för att orka leva vidare….
Efter det beslutet ”mös” jag med mej själv. Jag åt mitt morgonmål på min terrass, med solen värmande på mina kinder,
Sedan hoppa jag mellan sängen och soffan hela dagen.
Vilken underbart skön dag det blev!

Man skall vila medan man är ung, så att man orkar stå upp när man blir äldre!

Två månader

Så är det hög tid att lösa alla julklappsproblem eftersom
om exakt 2 månader är julafton här….
skrämmande hur snabbt tiden rinner iväg…

Men jag älskar ”vår familjs” julbord. De finns inget bättre!
I år verkar det endast bli ”vi i familjen ”och ingens flickvän,
pojkvän eller vänner från fjärran land…
Jag får snålvatten i munnen av bara tanken på all julmat.
Tillika som jag säkert skaffar början till ett magsår
av julklappsbestyr,
men det är det värt!

Kan inte låta bli...

Att ha ännu flera funderingar kring dumburken….

Alltså vad har SVT2 för promotion av golden showers????
Fattar inte, det är det enda jag tänker på när jag ser ”guldregnet”

Men alla är vi olika!
Å det är skönt!
att inte alla är lika, menar jag;)

tv förbud nästa för mig!

Kan vara bra ibland jag har hamnat i någo slags tv-träsk
Och märker att mina inlägg inte har någon större poäng
om man inte tittat på exakt samma sak som jag;)

Såg även på Made på MTV, som har fått ett enormt utbud
av jag vill synas i tv för vilket pris som helst…

Made går ut på att uppfylla en persons dröm.
Ibland är de så bra klippt att jag inte kan hejda mina tårar
när en nörd klarar av något som ingen trott på inte ens föräldrarna

-Gud! Vad de är balsam för själen

…som jag sagt förut,
synd att inte alla tårar är lika sköna att fälla

Alla vill ju ha det bättre!

Vilken tur att jag inte är mexikan som vill till landet som är uppbyggt av drömmar eller där drömmar kan bli verklighet….

För jag skulle aldrig klara av att hoppa över ”staketen” till USA gå grund av mitt ruttna knä och för tillfället även försträkningen jag skaffat mig i bakre låret på en 30-års fest i början av månaden…

Men min ö står ju egentligen i samma vägskäl som USA redan befinner sig i, i några avseenden kan man dra tydliga paralleller mellan oss.
Hoppas att maktens ögon kollar in dokumentären och plockar ut de fina!

Alla vill ju ha det bättre!

Tillika kom de en annan dokumentär på en annan kanal om fattiga människor i länder där gamla bomber blir husbyggnadsmaterial men tillika till vilket pris???

Jag kryper snabbt in i min trygga rosa bubbla på ön, tillika funderar jag på hur flummigt formulerat allt blev med dessa innlägg...

Lunchsällskap

Idag var jag på lunch med en man i sin bästa ålder.

Det är alltid lika intressant att se hur mina medsystrar reagerar.

Jag blev pressenterad för henne. Hon tittade inte ens åt mitt håll.
Tänkte stiga upp och erbjuda en handskakning med orden:

- Här är jag, hej!

Men av snällhet och omtanke för mitt lunchsällskap,
så satt jag vackert på stolen och lyssnade på deras korta konversation.

Varje dag förstår jag bättre varför jag har mera manliga vänner än kvinnliga.

Men det tar tyvärr lite ont i mitt hjärta med…

En komplimang...

…ibland kan de vara de små sakerna som värmer mitt hjärta,
ibland får man leva på ”besparingar” av trevligheter.

Har nu gottat mig i över en vecka med att en pojke
(han är duktigt mycket yngre än jag, men lovlig)
sa till mig att jag hör till hans Topp 10….

Han fick en kram, å när livet känns motigt tänker jag på det;)

Men vadå Topp 10 av vad???
Kvinnor i hans liv???
Alltså har han sin mamma på samma lista??
eller sin favorit moster….
då värmer det inte mycket…
eller det borde kanske värma extra mycket då,
om man riktigt tänker efter…

Å ja de värmer ännu!

Ett steg i taget....

...blir förvånad av hur jag kalarar av att lösa saker på egen hand....

Oftast, alltid, utan att ta reda på fakta utan bara kasta ut mig i det okända.
De ger mig måbra känsla.

Jag litar verkligen på mina skyddsänglar, för med sunt förnuft skulle jag ha haft många saker ogjorda....
tror jag ivarjefall....

Det är alltid enkelt att vara efterklock!

Geni

Jag är ett stort geni! Hur i all sin dar gick jag och döpte min blogg till attityd;)
Jag trode de var rubriken för inlägget…de kunde ju ha varit värre;)

Och tycker fortfarande att det är ett otroligt vackert starkt ord
ATTITYD…
smaka på de.....
härligt!

Man lär så länge man lever,
så komihåg att leva!

Attityd

Jag tycker personligen att det är ett vackert, starkt, självständigt ord.
Men det konstiga är att det kallas bara attityd,
när man säger något som låter eller är obekvämt i andras öron.
Har man attityd åt rätt håll märks det inte ens….

Personligen blommar den negativa sidan upp när jag känner mig inklämd i ett hörn
och ser ingen annan utväg….
använder vilka ord som helst för att komma bort, utan att överväga ordens makt…
men när "grodorna" kommit ur munnen, så känner jag en stor lättnad i mig själv.
Att jag vågat stå för den jag är.
Även om priset för mitt välmående kostat en del,
men feltolkningar kan eller jag menar uppstår ju ändå ,
så det är det värt!

Våga visa mera attityd!