Känns förstås att det är mest tjat om det när jag har minst tid, alltså i otid...
Nå, idag fick jag höra att efter 40 börjar musklerna man jobbat fram hela sitt liv. Sakta men säkert tvina bort i en takt av 1 % per år. Även om man tränar och rör på sig. Ytterligare ett bevis på att livet är orättvist.
De mest skrämmande är väl att de byts ut mot fett...
Där i bakgrunden hör jag 3 gram kolhydrater är en sockerbit...
Tror att jag skall äta lite Pollygodisar ikväll framför tv:n. För livet är så kort att man måst unna sig "vardagslyx" eller kanske jag ska kalla det mys med mig själv...För idag känns det tungt i kroppen...
måndag 8 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar